Kvinnors helhetshälsa

Ju mer jag lär mig desto viktigare blir det att prata om oss kvinnor.

Vi är över 5 miljoner kvinnor i Sverige och alla dessa kvinnor kommer någon gång under sin livstid att fundera kring hormoner och alla känslor de framkallar. I tonåren och sen i livets mitt. Kvinnor i livets mitt möter dessa påfrestningar på annat sätt än tonåringen, några med livskris, andra har svårt att acceptera förändringen och lägger locket på.

VILKA PÅFRESTNINGAR?

Jag väljer här att inte använda ord som symptom för jag anser att det för många innebär uppsökande av vård. Jag väljer att skriva om påfrestningar, för känslorna och kroppens förändring påverkar mer eller mindre det vardagliga livet.

Viktuppgång, sömnstörning, retlighet, nedstämdhet, led- och muskelkänning, svullnad, fysisk utmattning, mental utmattning, hjärtrusning, svettning, vallning, blödningsrubbning, urinläckage, torra slemhinnor, minskad sexlust och svajig självkänsla.

VILKA HORMONER?

Upplever att många kvinnor och speciellt kvinnor som använder ägglossningshämmare (p-piller) inte tänker på sina könshormoner och hur de påverkar måendet. Vi kommer att prata om kvinnans superhormon östrogen, gulkroppshormonet progesteron och det manliga hormonet testosteron.

Under fosterstadiet präglar hormoner könsutvecklingen. En nyfödd flicka har samma hormonkoncentration som mamman och har 2 miljoner äggceller.

Fram till ca 8 års åldern producerar enbart en liten mängd hormoner. Mellan 8-12 år ökar produktionen och brösten börjar växa. I puberteten stormar det för fullt, 400 000 äggceller och könsbehåring  pga testosteron och mens. Med mens ökad produktion av progesteron.

Menscykeln stabiliseras mellan 15-18 år.

Mellan 18-45, den mogna könsåldern, har kvinnan ca 400 ägglossningar (om hon inte blir gravid eller använder ägglossningshämmare).

Nu har vi kommit till åldern och orden som många inte vill kännas vid, förklimakteriet, klimakteriet och menopaus. Fullt naturligt och ändå så laddat! När ”äggfabriken” börjar avvecklas och den stabila menscykeln svajar, bildas mindre progesteron (bildas i den brustna äggblåsan, gulkroppen, efter att ägglossningen skett)vilket väcker påfrestningarna till liv. Jag upplever att kvinnor möter dessa påfrestningar på annat sätt än tonåringen – några med livskris, andra har svårt att acceptera förändringen och lägger locket på.

NU TILL ORDEN INGEN VILL ANVÄNDA.

Klimakteriet och menopaus. Denna period i en kvinnas liv pågår i cirka 10 år och sträcker sig från de första tecknen på minskad hormonproduktion till sista menstruationen. Menopaus inträffar när kvinnan har varit blödningsfri i ett år i sträck.

Snitttiden för menopaus är 51 år, inte svårt att räkna ut och koppla påfrestningar kvinnor upplever i 40-45 års åldern till förklimakteriet.

Ingen klimakteriekärring!

Nej, inga benämningar, titlar och fack behövs. Denna period i livet är trots allt en normal övergångsperiod och vi kan göra mycket för vårt mående och hälsa.
Viktigt att vi inte förlöjligar!
Viktigt att vi inte förnekar!
Viktigt att vi möter våra EGNA påfrestningar!
Viktigt att vi söker hjälp om vår livskvalitet försämras!

FÖR ETT STARKARE JAG – INNAN, UNDER OCH EFTER!

Viktuppgång

Många kvinnor upplever en plötslig viktuppgång. En mental och fysisk påfrestning. Ett ord kopplat till starka känslor.

Jag väljer därför att inte använda ordet viktuppgång utan fokusera på  hur livsstilen påverkar ämnesomsättning, hunger/sug och känslor kring kroppen.

Livsstil är sömn, stress, energi, motion, träning, återhämtning och sug på liv.

Sömnen är A och O. Kosta vad det kosta vill. Dålig sömn leder till sämre stresstålighet, ökad hunger, ökat sötsug, svårt att känna mättnad, sämre återhämtning, ökade insulin och kortisolnivåer och ökad bukfetma.

Långvarig stress (även innan klimakteriet) minskar östrogen och progesteron nivåer och ökar testosteron.

Daglig rörelse, helst i dagsljus, andningsövningar, meditation och träning  är några av de metoder som ger bättre sömn. Hellre styrketräning än konditionsträning (se längre ner).

Hur påverkar hormoner?

Under förklimakteriet sviktar progesteron och ger vätskeansamling i kroppen, retlighet, oro och ångest som i sin tur påverkar sömnen och stressnivåer – spiralen är igång.

Under klimakteriet sviktar även östrogen, under menopaus är nivåerna låga och då förstår vi djupare effekten. Östrogen är som sagt kvinnans mest kraftfulla hormon och brist leder till:

• sämre sömn (svettningar, vallningar)
• trötthet, orkeslöshet och oro
• förhöjd smärtkänslighet
• led – och muskelbesvär
• ökad fettinlagring

Addera därtill att ämnesomsättningen minskar med ålder och det gör även muskelmassan som i sin tur också påverkar ämnesomsättning till det sämre.

Varför styrketräning?

Vi har kommit till ett känsligt men samtidigt viktigt ämne för kvinnan mitt i livet. Jag upplever att många kvinnor har ett motstånd till styrketräning och dras mer till konditionsträning och yoga.

Jag är övertygad om att många upplevda påfrestningar, fysiska som mentala kan lindras med träning. Med träning menar jag styrketräning, konditionsträning och rörlighet, avspänningsträning (meditation, andning och yoga).

Muskler och kvinnor!

Vi kvinnor förlorar muskelmassa när vi åldras. Men även inaktivitet bidrar, kopplat till påfrestningar som led- och muskelvärk, trötthet och orkeslöshet. Mindre muskler påverkar ämnesomsättningen och ökar risken för benskörhet och andra livsstilssjukdomar. Men bidrar framför allt till en frihetsinskränkning där vi har svårt att klara av vardagen.

De flesta studier som studerat vallningar hos kvinnor har använt sig av konditionsträning, ofta relativt lågintensiv, som motionsform. Det kom dock en studie förra året som tittat på tung styrketräning (8RM = orkar lyfta 8 repetitioner men inte 9) och hur träningen påverkar övergångsbesvären. Resultaten är glädjande.

Ja till styrketräning!

För att öka styrkan i kroppen, behålla, tillverka muskelmassa, stärka leder, ligament, nerver, balansera det hormonella systemet, ämnesomsättningen och kroppen fettfria massa, immunförsvaret och sug på livet! Vill förstärka att styrketräning i alla dess former räknas men viktigt att ta i och utmanas, självklart utifrån den egna förmågan.

Ja till konditionsträning!

För att hålla hjärta och kärl friska, hålla blodtrycket nere, främja cirkulation i kroppen, immunförsvar och sug på livet. Nej för förbränning och viktreglering.

Ja till rörlighet och avspänning!

För att smörja kroppen och själen. Kraftfulla verktyg för mindre oro, stress och därmed bättre sömn och sug på livet.

Är yoga styrketräning? Fysisk yoga för en nybörjare kan utveckla styrka men för en som utövat det ett tag behövs tyngre träning.

SAMMANFATTNINGSVIS

Vi kan göra mycket för vårt mående genom hela livet.

Våra hormoner förändras och det blir annorlunda men annorlunda är inte alltid lika med sämre.

Livsstilen är viktig och för många viktigare än de sviktande hormonerna.

Svåra symptom pga sviktande hormoner utreds och behandlas av gyn.

När vi kommer till motion och träning, allt räknas. Vår kropp behöver dock olika saker beroende på måendet och det är ytterst individuellt.

Vill du lära dig mer? Välkommen på en STARK dag !

Referens:
Monika Björn – Cert utbildning Stark genom klimakteriet
Hilde Löfqvist – Hormonkarusellen