Halva befolkningen. Halva patientunderlaget. Klimakteriet

En av tandvårdens stora styrkor är kontinuiteten. Vi träffar våra patienter regelbundet – ofta varje år – och ofta är det samma behandlare över tid. Den relationen finns inte alltid i övrig hälso- och sjukvård.

Efter min vidareutbildning i Klimakteriet, menopaus och kvinnors hälsa vid Lunds universitet väcktes en självklar fråga:

Vad kan – och bör – tandvården göra för kvinnor i klimakteriet?

Vi vet från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2022) att tandvården generellt är stark inom informationsgivning. Samtidigt visar rapporten att patienter med större vårdbehov oftare upplever informationen som otillräcklig.

Forskning från professor Nagihan Bostanci vid Karolinska Institutet visar dessutom att hormonella förändringar kan orsaka tillfälliga mikrobiella skiften i munnen, även hos kvinnor med god munhygien.

Det betyder att biologin, inte bara beteendet, påverkar riskprofilen.

Så frågan är:

• Är kvinnor i klimakteriet en grupp med ökat behov av individanpassad information, rådgivning och uppföljning inom tandvården? Munhälsorapporten tyder på det.
• Bör tandvården tydligare integreras i det nationella arbetet kring klimakteriet?

Globalt och nationellt behöver vi stärka medvetenheten om hur hormonella förändringar påverkar munhälsa – och hur livsstil, inflammation och mikrobiom samverkar.

Min övertygelse är tydlig:

Tandvården kan vara en aktiv part i råd, stöd och viss symtomatisk behandling vid klimakterierelaterade besvär och det  i samverkan med övriga professioner.

Glädjande nog ser jag nu ett växande intresse från professionen och lärosäten, där viktig kunskap implementeras.

Nästa steg?

Kunskap. Riktlinjer. Nationell samordning.

Jag ser fram emot att frågan också får politiskt gehör.

Dela gärna era perpektiv här – och sprid till kvinnor, kollegor, beslutsfattare och professioner som behöver vara med i samtalet. Låt oss tillsammans driva frågan framåt, för halva befolkningens hälsa.